Imágenes de páginas
PDF
EPUB

183.

Tre Mænd kundgjöre, at Kol Eirikssön og hans Hustru Olof Brandsdatter hjemlede Thore Jonsson og hans Hustru Ingebjörg (Arnesdatter) fire Lōbsbol Jord i Loftstuegaarden i Belgen i Ulfnes Kirkesogn paa söndre Valdres og erkjendte derfor at have oppebaaret 8 Kyrlag, idet Odd Andressön havde betalt dem 6 Kyrlag af det Gods, der tilfaldt Ingebjörg og Gyrid Arnesdöttre i Böder for deres Faders Drab, samt Thore og Ingebjörg to Kyrlag.

Efter Orig. p. Perg. i norske Rigsarkiv. Alle 4 Segl mangle.

(Jfr. Dipl. Norv. II No. 569.)

[blocks in formation]

Ollum monnum þeim sem þetta bref sia æder hœyra senda Aslle Siughurda son Gudlæiker Þorghæirs son Alfuar Siughurda son q. g. ok sina kunnikt gerande at mer saam handaband ok hoyrdum skilord þæira Kol Eiriks son ok Olof Brands dotter æighin kona hans af æinni halfuu en af annare Þorer Jons son ok Jngibiorg æighinkona hans var þet j pæira handabande at fyrnemfder Kol ok Olof konna hans frialsade ader nemfdum hiunum Þorer ok Jngibiorgu fioghur lauppabol jardar j Bælginni j Loftstofuogharden sem liger j Vlfnes kirkiiu sokn aa sydra lutta aa Valdresse frialsa ok akærolaussa firir ser ok sinum ærfuinghium ok huærium manne med ollum þæim lunendum sem til liger ok leghet hæifuir at forno ok nyiu. vider kendist ok opt nemfd hiun Kol ok Olof at þau hafdu vp boret sex kyrlogh af Ode Andres syni af þi botta ghodse sem bar þæim systrum Jngibiorg ok Gyridi Arnna dætrum j giold æftir fadur sin ghaf ok opt nemfder Þorer ok Jngibior(g) þar til tau kyrlogh vider kendist þa prat nemfd hiun Kol ok Olof at þa hafdu þau fysta penigh ok æfsta ok alla þer j millum æftir þi sem j kaup okkart kom ok til sanynda setti ek opt nemfder Kol mit jnsigli med þessa godra manna jnsiglum firir þetta bref en ghort var aa Haluards messo dagh aa fysta are rikkis vars virdulegs herra herra Eiriks med guds nad Noreghs kononghs.

Ogmund Bergthorsson (Bolt) og Eirik Olafssön kundgjöre, át Fru Cecilia (Haakonsdatter Bolt) testamenterede sin Slægtning Thora Viljalmsdatter hele Gaarden Sundby i Borge Sogn.

Indtaget i Vidisse nedenfor af 19 Febr. 1424 i svenske Rigsarkiv (Danska och Norska Pergamentsbref). (Jfr. Dipl. Norv. II No. 208 og 498 samt IV No. 296).

184.

27 August 1393.

Oslo.

Ollum monnum þeim sem þetta bref sea eder høira sendha Amunder Berdorsson Erish Olafsson q. g. och sina kunnikt gørandhe

at mit warom j frw klostreno j Oslo saghom och hordhom a ær erlighen fru, frw Cecilia ghaf frendhbarne sino Poro Wiliælms dottor j sit thestament med heilo samwiti en po ath hon war siwk til likamen. Swndby allan er liggher j Borgha sokn med ollum lutum och lwnnindum wttan ghardz och jnnan frielst och hemolth fere hwariom manne til æwerdhelighe ægho. Til sannindh her wm sættom mit okkur insigle fore þetta bref er giort war j Oslo odhinsdaghin nest efter Barthollomei apostoli a fiordha are rikis okkars wirdherlegs herra herra Eriks med gudz naad Noreghs kononghs.

Bagaa samtidigt: Transscriptum wm Swndby etc. Yngre: Sundby j Borge sokn.

185.

Kong Erik udsteder ved Kantsleren Arne Sigurdssön, Provst ved Mariekirken i Oslo, Landsvistbrev for Orm Gunlcikssön, der uforvarende dræbte Hallvard Nikolassön, mod Betaling af de sædvanlige Böder, Thegn og Fredkjöb. Efter Orig. p. Perg. i norske Rigsarkiv. Seglet mangler.

[blocks in formation]

Eiriker medh gudz naadh Noregs kononger ok Swerikis rettar ærfuingæ sendir ollum monnum þæim sæm þetta bref sea ædher høyra q. g. ok sina. veer vilium at peer vitir at veer hafuum j hæidher vidher gudh ok sakar godhra manna bønastadhar ok æftir þy profue sæm her fylghir1 gefuet Orme Gunlæikssyni er Halwarde Niklossyni vard at skadha vfirisyniu landzuist medh pæim hættæ at han bøte vider gudh ok ærfuingia hins daudha ok luke oss fullan twifaldan þægn ok fult twefalt fridhkaup ok hafue loket jnnan tolfmanadhæ fra þæssom dææghi ællægher hæfuir han ænga landzuist. Byodhom veer ærfuingium hins daudha at taka sætter ok bøter af honom æftir þæirra bætzstra manna lagha dome sæm syslumadren tilnæfnir a hwarræ twæggia halfwunne. En fulkomligha firibyodhom veer hworium manne vandhrædhæ at auka æder auka lata vidher han hedhan af vm þetta maal. Nema hwar sæ pet gerer vili hafua firigort fee ok fridhi ok værdhæ aldræ botamadher sidhan. Var þetta bref gort j Oslo a manadaghen nest firi vættramæsso a setta are rikis vaars Noregs. Profasten at Mari kirkiu j Oslo herræ Arne Sighurdzson canceler vaar incighladhe.

(1) Findes nu ikke.

Biskop Eystein af Oslo tilskriver Indbyggerne af Hviteseids Sogn, Tyresdal, Nissesdal, Fyresdal, Skafsaa og Mo (i Thelemarken) et Hyrdebrev, hvori han advarer mod de hos dem mest gjængse Laster og Feil, paataler Mandrabenes store Hyppighed og Omgangen med bansatte, giver Forskrifter om Böndernes Udredsler til Geistligheden ved Visitatser og Begravelser, meddeler Indulgentser til en Del Kirker, lover dem til flere, naar der gjöres Bod for tidligere Ulydighed, men negter Skafsaa Sogns Indbyggere samme paa Grund af vedvarende Trods, giver Forskrifter om Sakramenterne, Faste paa Helliglegemsdag etc.

Efter Afskr. fra 1426 (se nedenfor ved 22 Febr. d. A.) i Biskop Eysteins Jordebog („Den röde Bog") i den Arn. Magn. Saml. i Univ. Bibl. i Kbhvn. fol. 21–22. (Trykt med Normalorthographi i Munchs og Ungers Oldnorske Læsebog (Chra. 1847.) S. 133-36 og i Latinsk Oversæt i Pontoppidans Annal. eccles. Dan. II p. 244- 48. Jfr. ogs. Keyser, D. n. Kirkes Hist. I S. 426-29 og Munch, D. n. Folks Hist. VIII S. 355-57).

186.

11 Novbr. 1395.

Gimsö. Weer Øystein med gudz fforsio biscoper j Oslo hæilsom ollom monnom j Huitisæides sokn Tyrisdale Nizsisdale Fyrisdale Skafsaam ok Monom q. g. ok ware æuælaghre blæzan nest ær wer ner ydhær warom firir ix aarom funnum weer mykit afaat vm sumligha luti hia ydær wæra. sæm ydarum salom vaderliger æro oc swa huat afaat er med ydart sidfærdi oc swa tede peer oss imiss ærende sæm stundum foro j æfue millom vaar oc ydhar oc stundum millum prestæ þæira sæm ydhær wærdhæ skipader oc almugans. En af þuj at weer kænnom oss skylduger wæra raad a læggiæ oll þau malæfni sæm kristinsdomenom warda her med ydhær gefue gudh at weer mattom pæt swa hugsa ok firirsæigia at þæt wære sialfuum gudi till lofs ok æro kirkiunum till nytsamdar oc ydhær till hugnadar bade þessa heims ok annæs sæm weer fyr badom gud j waro hiarta oc brefue oc nu bidhium ændænyum ver waræ giærd nw sæm wer gerdom med rade oc samþykt waraa korsbrødra ok þæira bæzstræ ok ælzstra bonda sam paa hia oss waro ok ær þoo æn þuj wær litit vmbætræd fyrst funnum wer med ydhær afaat wæra vin þæt sæm mæst wardar at þeer hafuær æi swa kærleika huar till annars sæm wæra skuldi þuj at mandrapp þuj wær hænda hær meir æn j nokrom adrom bygdælaghom hwar med wer vndirstandom kærleikan þunnæn væra ydhær j myllom allræhælst saker pes at ymisær af ydær bæra giold oc botar vp æftir sinæ frænder sæm af ero tæknær vforsyniu po hæ(m)nast þeir swo fast siidan sæm fyr. Ero þæt þau wærsta førrad sæm wæra megho lofua frid oc grid oc sidan bæra ofwnd aa sino hiærta ok illan wilia til þes sæm han fyr sættes vider. Ok mughu þeir ær aa þær sættir gera gridnidhingiar æitæ ok fullir drottans suikarar luttakande æuærligre heluitis pinu med diæflinum siæluum sæm

fullær med ofwnd oc alsko ær ok med hins fula Judas ær suæik siin herræ med kosse sæm fridarmark skuldi wæra. Swa syntizst oss ok at þeer warezst æi swa banførdæ mæn æder paa sæm forbodadher ero af heilagro kirkiu sæm tilhøyrælikt wære, puj radhom wer ydhær aa minnom ok hardlighæ biodhom at þeer warest þeim hædan j fra sæm hina fulasta æiterorma þuj at swa sæm ormren skadar likamenom manzens med æitri sino swa skadar ein banzættær man ædher then sæm j oppenbaræ vlydnj lifuir salennæ þuj at hwar sæm samnøyter banz mannæ fæller j baan med honom ok swa likamenom med puj at morgh ero døme till thes at firir ruangra manna skuld faa retlater men ofta storan skada, gøymer ydhær þuj giorlæ at all grid ær þer gefuær se med hiærta gordh oc goymd. Ok at ængin samnøyter banzmonnom ædher af heilaghre kirkiu forbodhadom. Sw warazst ok giorle vm æmbette ydhart sæm ydhær bær vm paskar taka at ther ganger þer till med alre audmyukt oc wyrdning æin timæ aa hwariu aare þuj at hwer sæm swa ær vm þriu aar at han taker ey æmbete værder af þuj utlæger æftir krisnum rette. Ok af ængom meghær þer þæt hafua vttan af ydrum sokna preste En tho at per seer j ollum skilum vttan med hans loffue En siidhar megho þeir sem j vskilum ero ok þuj taka þeir þæt æmbete j forbodhe ok ær tha wær tækit en wæra latit. En wer haldhom þeim vtækit hafua aa laghannæ wægna. Ok puj præmer aarom framlidnom skulu wer paa sæm ær swa j forbodhe paka lata lysa vtzlægæ þuj wærer allær j lydnj wider gudh ok oss. wærder ok nokor *bretligher bøte sæm fyrst tæker heilogh kirkia ok weer aa hennar wægna gærna alla till nadha sæm nada ero wærder. Swa ok sakar pees at biskup heifuer sialdan faret her nædher ydhær visiteranda æfuar imisa vm huar honom reidho gæra skall þuj see ydhær kunnikt at þer sæm tiundar gerazst taka prestar mote biskupe sinom swa at kirkian af sinu vphældis goze hielper pæim altz ænkte per till. Swa bær ok bondom per sæm ey gerezst tiundh reidha biskupe kost ok hæstæ foder vskaddu kirkiunne vpheldis gotze. Ok af þuj at her aa Tælamarken hafua bønder sik skilt at gæra biskupe skat aa huæriu aare oc reidhu pa han fær at færmæ barn ok preste reidhu firir twa luti tiundar ok þridia halda vppi kirkium sinum puj biodhom wer ydhær bondom ollom at þeer gerer swa saman reidhonæ sæm aa ær laght þæim j hænder sæm oss firir kost sagho. Rækker þæt æi till pa læggir swa mykit till at widertaku men see skadalausir þuj at ænguleidhis wilium wer kirkiunum þer vm þyngia. En hwar sæm wil þæt æy at gæra wilium wer at hanom næittizs æmbete af tha hæilagræ kirkiu mædhan wer sieluer j kirkiu durum þeim loglighæ amintum swa ok at þeer seer annen timæ vissare aa þa reidhu

vtt at gæra. Skipum weer swa sæm ok gømizst vidara huar aa Þalamarku at þa er biskup byder reidhu sina vtt at gera weer æder war efterkomande gere huær medher laups wyrdi j smøre oc adhrum þeim lutum sæm till kostær høyrer ok hæsta fodhers ok anduarder vidertaku monnom mædher prestanna vitorde twim æder præm kirkiu fiarhaldzs monnom æder adrum sæm þeer till welir ok vituenasto ero. Ok later þeim reida j nesta garde kirkiunne sæm viderkuæmeligh hus ero swa at alt see saman komet ok reitt tha er biskup komer till gards ok han fae pa þeim j hondh sæm ther skal firirsia. Løyper per nokot ifuer sæm till kostar ær þa biskup fær afgardhe pa hafue thet sialuar bøndar after swa poo at biskup vnni widertaku monnom þer af nokot firir sino mødho sæm honom synizst skynsamlekt vera. En æf þæt rækker æi til þaa see bonder skyldugir till at læiggia swa at nøghetz. En po at oss potte nw sumum stadhom nokot afat vera vmberom weer thet firir þuj at weer finnim vidertaku men viliugæ vera oc swa jmisan almughen. En þa ær profaster fær einsaman at visitera wilium weer at han liggi hia prestom ok aa þeira kost per þeir sitia. En þer sæm æi sitær prester. þa reidhì kirkiu fiarhaldz men honom widerkuæmelighan kost oc hæstæ foder sæm forn wane ær swa at æi see kirkiunne þynght mædher nokrom gestom, En at æi see missæmiæ millom ydhar ok presta þeira sæm ydær wærda skipadher wilium weer at hædhan j fraa late hwar prester sik at nøghia j fullæ vtfærdh ku ædher kyrvyrdhi. Er ok swa at men ero swa frodhe at þeir wilia æi preste bodh sændæ ædher æi hælgha oliian taka po wilium weer at prestens retter æi minkki þer af vttæn nokor see fateker swo at han æi formughe þæt vtt gæra þuj al weer wilium at prester ølie ok alla reidhu wæiti swa fatøkom firir gudz skuld sæm rikum firir værlønar skuldh æf þeir þæt þurfui kræifuia ok þeir sem æi formugha gefua fullæ vtfærdh gefue halfuæ ædher minna æfter æfnom sinum. En firir barns liik huart vilium weer at þeer synir æi prestom ydhrum vikumat smørs till þers er þæt ær þriggia wætræ gamalt. En siidhan till þers þæt ær þolf aara half løypi ok sidhan til þers mader kæmber j bondæ logh græidizst j vtfærdh lauper æder twa aura forngildæ æftir twi sæm gort heifuir wæret jhwariw bygdælaghi her till. Ok j innargangu gefuin vikumater smors sæm gefuet heifuir weret ifuir alla Tælamarkena eftir stora daudan pot j adrum bygdalaghom sæm tiundh gerez ok anan offærdaghar haldhes vppi gofuz minna sæm ver ok mædher ydhær samdum pa wer fyrmeir forom. En pot prester se skyldugher ydær all æmbete kaupalaust weita po eror peer honom þetta skylduger at halda. En æf nokor er pen er preste wil æi þettæ vtgera sydhan prester he_

« AnteriorContinuar »